Kungahälla Medeltidsdagar - 23


	2010 �rs festivalstory Margrethe Valdemarsdatter f�ds 1353 p� S�borg i norra Sj�lland som dotter till kung Valdemar Atterdag och drottning Helvig. I januari 1359 trolovas hon med den norske kungen H�kan Magnusson, som 1362 blir kung i Sverige och samtidigt medregent med sin far, Magnus Eriksson. Redan tidigt visar Margrethe djup insikt som r�dgivare till sin mycket �ldre gem�l. I maj 1380 d�r kung H�kan. I praktiken inneb�r det att Margrethe nu ensam styr �ver Norge och Danmark, i egenskap sonen Olofs f�rmyndare. Detta ogillas starkt av Albrekt av Mecklenburg, som efter 8 �r av inb�rdeskrig sitter p� Sveriges tron, och som anser sig vara den r�ttm�tige tronf�ljaren. Han �gnar all sin energi �t att f�rs�ka ta tillbaka det han anser vara hans. Men Margrethe har �gonen p� honom och vinner b�de mark och st�d fort. I ett desperat utspel kallar Albreckt henne f�r �Kung Byxl�s� och tycker hon b�r �gna sig �t s�mnad och broderi ist�llet f�r att regera. Med st�d av svenska storm�n besegrar Margaretha Valdemarsdatter Albrekt av Mecklenburg vid �sele n�ra Falk�ping den 24 februari 1389 och vinner d� �ven Sveriges tron. Strax f�re slaget s�gs Albrekt ha s�nt henne en tv� tum l�ng brynsten �s� att hon kunde v�ssa sina n�lar och saxar ist�llet f�r att regera�, samt �ven en fana av vadmal. Efter slaget vid �sele togs Albrekt och hans son Erik tillf�nga och f�rdes f�rst till Bohus Slott. S� hur p�verkar detta medeltidsdagarna? Albrekt har v�ckt Margaretas ilska. Med alla m�jliga varianter av politiska utspel och f�rs�k att s�tta drottningen i d�lig dager f�rs�ker han ta �ver makten. Han lyckas inte och i ett sista f�rs�k g�r han s� l�ngt att han f�resl�r henne att de skall ing� �ktenskap. Irriterad efter skymfen med brynstenen och fanan vill drottningen nu s�tta Albrekt rej�lt p� plats genom att visa upp sin styrka i full gala. Hon har �ven f�r avsikt att offentligt f�rnedra Albrekt som h�mnd f�r hans frieri genom att �kta en man av folket. Med anledning av detta bjuder Margaretha in till festiligheter och tornerspel i dagarna tre f�r att fina sin n�stkommande. P� arenan kommer de ges tillf�llet att visa sina f�rdigheter i de styrkor hon efterfr�gar hos sin tillt�nkta. Kyrkan avf�rdar det hela som en "fix id�" hos en nyckfull drottning och g�r allt som st�r i dess makt f�r att s�tta stopp f�r festligheterna. Det �r k�rlekens och intrigernas �r p� Kungah�lla Medeltidsdagar 2010. Som bes�kare bjuds du p� m�nga turer i det stormiga hovet och du kan r�kna med b�de K�RLEK, GL�DJE & EN GNUTTA TJUVYP! ROLLBES�TTNING: Margrethe Valdemarsdatter - Camilla Moberg Albrekt av Mecklenburg - Henrik G�ransson Broder Gebhard - Erik Dov Nilsson Fakta om Kung�lv - staden vid �lvarna Trakten kring G�ta och Nordre �lvs mynning var redan tidigt av stor betydelse f�r de tre nordiska rikena. Det var ett gr�nsland med Danmark i s�der, Sverige i �ster och Norge i v�ster. Fram till �r 1658 utgjorde G�ta �lv riksgr�ns mellan Sverige och Norge. Strider inom och mellan de tre grannl�nderna under 12- och 1300-talen ledde till uppf�randet av ett flertal "fasta hus" i omr�det. I den medeltida Erikskr�nikan ber�ttas om tillkomsten av Bohus eller "Bagahus" slott �r 1308 p� Bagaholmen, just d�r G�ta �lv delar sig och omsluter �n Hisingen. Det finns inte m�nga kommuner som kan stoltsera med tv� borgar. Bohus F�stning p� "Bagaholmen" och Carlstens F�stning p� Marstrands�n bidrar till en gedigen historia d�r personer som Heliga Birgitta, Drottning Blanka och Lasse-Maja har huserat. Det var ocks� i de h�r trakterna som de tre nordiska regenterna s�gs ha m�tts f�r ett Trekungam�te �r 1101. F�r den historieintresserade finns en storslagen historia att insupa med m�ktiga kungahus, spirande handel, st�ndigt f�rflyttade landgr�nser, myter och s�gner. Bohus F�stning Bohus F�stning p�b�rjades 1308 av den d�varande norske kungen Haakon V Magnusson som f�rsvar av f�r Norges sydligaste gr�ns. Bohus s�gs ha varit en av Nordens st�rsta, starkaste och mest massiva borgar. Bohus blev fr�mst en milit�r st�djepunkt f�r norska kungamaktens bespansrade rytteri men ocks� administrativt centrum f�r det underlydande l�net. Den fick ett mycket dominerande l�ge p� sin klippholme omgiven av djupa naturliga vallgravar och ans�gs snart vara Nordens starkaste f�ste. Redan p� 1300-talet blev Bohus ocks� regeringss�te och uppeh�llsort f�r den svensknorske unionskungen Magnus Eriksson hans gem�l Blanche av Namur, sagans Drottning Blanka. Hela medeltiden igenom utg�r borgen �ven platsen f�r �tskilliga riksr�dsm�ten, underhandlingar och festligheter med Nordens styrande m�n och kvinnor. Under 1400- och 1500-talen utkr�vde norrm�nnen en s�rskild tull, den s k Bohustullen, av fartygstrafiken p� �lven. Detta hinder blev en av anledningarna till att L�d�se p� 1470-talet flyttades l�ngre s�derut f�r att bli en f�reg�ngare till v�ra dagars G�teborg. Bohus som f�ngelse De flesta gamla f�stningar har anv�nts som statsf�ngelse och Bohus �r inget undantag. Under medeltiden var det fr�mst politiska motst�ndare som "sattes i tornet". Vid de stora utbyggnadsarbetena i b�rjan av 1600-talet anv�ndes sannolikt straff�ngar till tyngre arbeten tillsammans med soldater och dagsverksskyldiga b�nder, medan byggnadsarbetena annars utf�rdes av h�gt specialiserade hantverkare. Borgens mest k�nda f�nge var pietisten och pr�sten Tomas Leopold som satt f�ngslad i olika omg�ngar under totalt 37 �r f�r sina p�st�dda irrl�ror. Ruinen Bohus ruin anv�ndes under delar av 1800-talet som stenbrott �t Kung�lvsborna. Grunden till Kung�lvs Vandrarhem t ex best�r av stenar fr�n f�stningen. Tillst�ndet att h�mta sten drogs senare in men under �terstoden av seklet stod ruinen helt oskyddad f�r v�der och vind. Fortifikationsf�rvaltningen l�t ig�ngs�tta vissa skyddsarbeten kring sekelskiftet 1900. Under 1920- och 30-talen p�gick omfattande utgr�vningar och restaureringsarbeten. Borgg�rden och de yttre delarna befriades fr�n m�nga meter tjocka lager rasmassor och den raserade ytterporten p� v�stra sidan �teruppf�rdes. Ruinen �r idag ett statligt minnesbyggnadsm�rke och f�rvaltas av Byggnadsstyrelsen. Konserveringsarbeten p�g�r i stor omfattning f�r att h�lla den i skick. Texten �r h�mtad fr�n foldern "Bohus F�stning Kung�lv, Borgens historia och guidekarta". Copyright: Tomas L�fberg och Kung�lvs Turistkontor. Foldern finns att k�pa p� Kung�lvs Turistbyr�

Info@medeltidsdagarna.se
Design av Urda Hantverk